1800-talet · När Kinnared börjar bli ett samhälle

Under större delen av 1800-talet är Kinnared fortfarande en jordbruksbygd. Men mot slutet av seklet händer något som förändrar allt: järnvägen kommer.

Före järnvägen fanns inte dagens Kinnared som stationssamhälle. I lokalhistoriska intervjuer beskrivs istället de äldre byarna och gårdsmiljöerna, bland annat Åmot, Tovared, Bohult, Ballabo och Björsjö.

1846 · Böcker till bygden

År 1846 skänkte E.M. Kuylenstjerna böcker till Kinnared. Samlingen blev en del av den tidiga lokala folkbildningen. Mycket av materialet förstördes senare av fukt och råttor. Bland vanliga böcker nämns Bibeln, psalmboken, katekeser och postillor, medan almanackan kunde stå för den mer världsliga läsningen.

1864 · Vägen blir en stridsfråga

Den 6 september 1864 behandlades en tvist där byamännen i Nädhult motsatte sig skyldigheten att underhålla vägsträckan från Drängseredsgränsen till Kinnareds kyrkby. De erbjöd sig däremot att frivilligt göra dagsverken för vägen vid Björsjö. Vägen var alltså inte bara infrastruktur. Den var arbete, kostnad och ansvar.

1877 · Järnvägen kommer

Sedan händer det som på allvar ritar om Kinnareds karta. År 1877 får Kinnared järnväg.

Kinnaredsbladet berättar hur järnvägsbolaget först planerade en sträckning genom Långaryd, men att markfrågor skapade problem. Samuel Davidsson i Kinnared såg järnvägens betydelse och hjälpte till att få fram mark. När banan väl kom öppnades helt nya möjligheter för transporter och handel.

Skogsprodukter kunde fraktas långt bort. Ett exempel i materialet är pitprops, gruvstöttor som exporterades till engelska kolgruvor. Järnvägen gjorde att världen plötsligt kom mycket närmare.

“Världen kunde komma till oss, och vi kunde komma ut i världen.”

Omkring 1880 · Skola och dokumentation

Omkring 1880 byggdes den gamla folkskolan i Kinnared. En av de första lärarna var J.A. Samuelsson, som tjänstgjorde i nästan fyrtio år. Han började också samla uppgifter om gårdar, torp och människor. Det arbetet skulle långt senare bli en av de viktigaste källorna till vår bild av Kinnared före 1916.

Visste du att?

När järnvägen kom 1877 förändrades inte bara resandet. Den skapade förutsättningar för själva stationssamhället Kinnared. Mycket av det vi idag tänker på som centrum hör alltså ihop med järnvägens ankomst.

Källstatus

• Dokumenterad lokal uppgift: biblioteksgåvan 1846 och senare skador på böckerna.

• Rättslig/lokal handling: vägkonflikten med Nädhults byamän 1864.

• Kinnaredsbladet: järnvägen 1877, Samuel Davidssons roll och export av pitprops.

• Hembygdsarkivet: gamla folkskolan omkring 1880 och J.A. Samuelssons långvariga lärargärning och dokumentation.