Berättelser och minnen

===== SIDA 1 =====

i Berättelser och minnen. ; Vid första sammankomsten med studiecirkeln torpinventering i fick undertecknad i, uppdrag ati teckna ner några berättelser och : minnen från Pers 1,5 3 Virnorede församlings - H iIsiutet av artonhundrasextiotalet köpte min morfargården, och då fanns i trapet Kronslätt,samt tvåvackstugor Bjubjer ock skogen. Om torpet | Kronoslätt har det inte berättats så mycket,mer än att den siste tor- ; paren hette Birger, Däremot har det berättats mer om backstugorna och : dessfolk. På Bjubjer bodde Fjölanesse med sin hustru kallad Nessan, ; Om henne berättas att hon gick omkring i gårdarna och tiggde uil,som i hon spann,och sedan satt hon nere vid vägen på en kulle och etickade i sockar som hon sedan sålde till folk som färdades förbi. Hon träffade : på så sätt många vägfarande,ochblev byggdens tidning. Det inte nessan : - visste var inte värt att veta,sades det allmänt i bygden. Kullen heter i än i dag nessans kulle, Den siste som bodde på Bjubjer hette Johannes | och var fader till Karl-August på Smetorpet under stora Kinnared. | I den andra backstugan i skogen bodde Lasse med sin hustru och | i dottern Eva, Det berättas att de ofta var ute på vandring, : i bland alla tre,i bland Eva och hennes mor, och då var Lasse i ensam i stugan, Det var när de var borta som Lasse blev bragt om | livet. En dag när morfar hadde hjälp med hösten, och de kom mittför Lasses stuga,fick de höra hur korpar och kråkor väsnades där. | Vid närmare undersökning fann de Lasse död sedan flera dagar, i och en frktansvärdstank kom emot dem när de öppnade dörren. Detta förklarade oväsendet med fåglarna, Morfar fick med kommunal- b männens hjälp bisatt honom,och nästkommande söndag blev han jordfäst. | Det blev aldrig någon undersökning hur det hade gått till,men en | man som kallades kröppen, sattes i samband med dådet,och man trodde i det var han som brggt Lasse om livet. När Eva och hennes mor kom i hem var Lasse både död ock begraven. i i : Livet gick vidare i den lilla stugan i skogen. | Eva fick tre barn, Albertina,Thea och lille Johan. Hon berättade som ; jag minns hur svårt det var många gånger, när hon inte hade något i attxg ge sina små,utan fick gå fram till Bjer,och få en bröskiva som i de fick med sej till skolan. När Eva kom hem sent en kväll var inte i barnen i stugan. Hon kom då fram till Berg och frågade eftfr dem, i men där hade de inte syn$tspå hela dagen,varför hon fortsatte ä till Josefa i Kollabo,som gick med hennc upp i skogen och letade | efter dem. Eva kom att tänka på att de kansje var på lekeberget, : och där fann de dem sovande,i en riskoja som de byggt, och gjort | en bädd av mossa, Glädgen var säkert stor när Eva fann sina små . | Flickorna växte upp och kom till Danmark,och gifte sig där, Albertina | med en krögare i Köpenhamn,och Thea med en arkitekt. De fick det 1 säkert mycket bra,och Eva talade med en viss stolthet om sina töser,. | Jag minns de var på besök i mitt hem,Albetina var liten och mager, 4 och lik sin mamma, Thea var däremot stor och kraftig,såg bra ut, : men hennes man var liten, varföre de till synes var ett mycket i omaka par. Eva berättade att när lille Johan var sju år och börjad- i skolan,var det svårt för honom. De andra barnen var stygga vid honom. ä Han fick inte gå på vägen hem, utan fick gå vid sidan, Det var sär- i skilt en pojk från Maås som var allra värst. Mon Eva visste råd, - En kväll när barnen kom, hade hon gömt sej hakom en sten vid i vägen, och fick fatt i den stor: drummelen och dängde om honom nod : sin käpp,och hon sa jag nappade av så mycket hår på honom så jag fick : näven full, Efter den betan fick Johan gå i fred hem,

===== SIDA 2 =====

i

i

i .

É

i Johan växte upp och tog namnet Berg till efternamn, llan bosatte sig i Södra Hestra,och blev lantbrovbärare mellan Broaryd och

i Senare åkte han cykel och motorcykel. Han erhöll medalj för lång-

i varig tjänst vid postverkoct, Och var den end. vid en konfirmand-

i träff i Torup 1959,som kunde ståta med medalj på bröstet.

i Eva bodde kvar i den lilla stugan till 1914. Den började emcllertic

i bli för gammal,dei rann in senom taket,och väggarna började ruttna

H ner, så hon flyttade till en stuga i Åhylte. Min morbror Otto köpte

i stugan för tio kronor,obh rev ner den, Dåvarande kommunalordförande

I tyckte att hon fått för lite för den, hon bordehaft det dubbla,

Dr varför Eva gick till Berg, och i väl valda ordalag talade om detta

i för min morbror. Eva fick en tia till och så var den striden slut,

| Detta är vad jag hört berättas om det fattiga folket fekkxkxi de

i små stugorna i skogen.

|

|

| | Gustav Svensson.

i

| .

|

i . .

| :

|

I

|

I

|