← Alla berättelser

Intervju 15 april 1993; minnen främst från 1910-talet till 1930-talet, med senare tillägg. · Halland; Kinnared; Kyrkobol/Kyrkebol; Kollabo; Åmot; Holmedal; Tovared; Pålsbo; Maås; Hylte; Drängsered; Brännö; Kinnareds såg; Fegen; Oskarström; Ramnås; Rydö; Bokelund; Ballalyckan; Abild; Kärrshult; Bökstorp; Torup; Halmstad; Björsjö; Falkenberg; Lielt; Skyttebol; Smeagård; Brännögård; Stensered; Nädhult; Berg; Ekeryd; Våknared; Krogsered; Varberg; Stixered; Visslebo; Kråkeryd; Mjöhult; Vessigebro; Söndrum; Eskeryd; Brohult; Långaryd

Dansbanor i Halland

Evy Johanssons intervju med Daniel och Rut Svensson kartlägger dansbanor, lekstugor och logdanser i och kring Kinnared från 1910-talet till 1930-talet. Samtalet beskriver Holmedal, skytteföreningens bana vid Kinnareds såg, JUF:s dansbana, Ramnås, Bokelund, Eskeryd och Brohult samt musik, entréavgifter, ordningsvakter och resor till dansen. Intervjun övergår därefter till en bred skildring av cykling och hästtransporter, småjordbruk, skogsbeten, vägunderhåll, utdikning och vägbyggen.

Berättat av Intervju och utskrift: Evy Johansson. Intervjuade: Daniel Svensson och Rut Svensson.

DANSBANOR I HALLAND

Första korrekturläsning mot de 15 skannade originalsidorna. Dialekt, talspråk, pauser och äldre former har bevarats. Oklara ort- och personnamn ska kontrolleras lokalt före publicering.

Redaktionell anmärkning efter första kontroll: Namn- och ortformerna Ramnås, Lielt, Skyttebol, Bösselt, Duda och Stixered återges efter dokumentet och behöver kontrolleras lokalt. Formen Kyrkobol står i originalet; platsen avser sannolikt Kyrkebol.

=== Sida 1 av 15 ===

EVY JOHANSSON Pl 2939 Brännarp S-31044 GETINGE Tel. 035-55042

DANSBANOR I HALLAND Idag är det 15 april 1993, och jag ska göra en intervju med Daniel och Rut Svensson i Kyrkobol, som ska berätta om dansbanor i Halland. (Jag läser ur Hallandskadriljen nr 1 1993): Inom Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur i Halland planerar vi att inventera dansbanor som funnits på 1900- talet. Vi behöver din hjälp med uppgifter. Kan DU eller har du någon i din bekantskapskrets som känner till något om detta så berätta för oss. Kan ni inte svara på alla frågorna, så svara på de du kan och skicka in. I första skedet tänker vi koncentrera oss på Falkenbergs kommun där vi också har god hjälp av Falkenbergs museum, som kommer att hjälpa oss med sammanställning och utskriv- ning. Lyckas det här bra, går vi vidare med andra kommuner i Halland. Så ta gärna med av vad du vet även där. Det vi behöver veta utöver svar på våra frågor är: namn på den som berättat, född år, var och nuvarande bostad. Om du skriver åt någon annan ditt namn och adress. Så Daniel: när är du född? Ip: 1907 - den 22 juni 1907. I: Var? Ip: Kollabo i Kinnared. I: Och Rut? Ip 2: Ja, jag tänkte inte va med precis, men jag är född i Åmot i Kinnared, 1910. Ip: Di hade i regel en storstua i husen, och där hade di dans. Några utedansbanor har jag inte hört talas om förrän den på Holmedal...nä, de sae han. Ip 2: De känner jag igen. Ip: Lekestuor...och en gång-Edvard i Maås och - vi hade främmat hemma - då dansade di, John spelade, John i Kollabo spelade fiol. Och di, gubbarna - ja di va inte så gamla på den ti'en, di va la i femtiårsåldern - di dansade, min far och Edvard i Maås...de vet du väl vem de var, han bodde på det ställe Sten...di va lika gamla. Och August Larsson och Emma var med den gången också, men August dansade inte. Det var Stures föräldrar... de ä ju många år sen, de ä ju 60 år sen åtminstone det hände. Och då dansade di mazurka- det är ju inte många som kan nu...ja inte vanliga, jo inom folkdans, men inte annars menar jag. Men det var en vanlig dans på den tiden. Ja, mazurka - och polka och vals. I: Pappa... undrar jag om inte han spelade också med Fritz? Ip: Jovisst gjorde han dä - vi hade ju danser te' Antons på logen, och Kalle spelade. I: Ja, när va dä? Ip: Jaa, dä va på tjugotalet, dä va då dä mesta såntdära hände. I: Hade di nånting i den hära logen Segerviss? som pappa va mä i? Ip: Ja, dä va Antons stuga di va - dä va i den där lilla brygghuset. I: Jaså? Ja, dä va ju nära och bra för pappa... och Fritz. Ip: Men vi hade ju dans flere gånger hos Anton, och då va ju Anna-Greta och Annie, Doves Annie - ja di va ju många på den tiden, där va ungdom ända ifrån Hylte i Drängsered - där va många där nere i Hylte förr...nu ä där inget folk.

=== Sida 2 av 15 ===

Ip: Å nu - då bodde Johanna och Karl Johan hos Anton, då hade di sålt stället te Oskar Karlsson. Jag vet inte om di hade byggt dä dära eller di...Anton va ensam HA a bodde hos honom för dä. Men di bodde där, dä minns jag. Jo, dä va Gunnar och Verner i Kollabo och Edvards i Maås, den här ja tala om som dansade med far - han hade tre döttrar. Å sen ifrån andra håll kom di,där va så många så. Dä va dä första logdans, som di kalla't. Men innan hade di lekstuor, dä hade di på vintern - sommarn hann di ju inte , utan dä va på vintern... lekstuor. 1: Hur OftS vadar Ip: Nä dä vet ja inte...men dä förekom. I: Dä blev kanske när dä föll sej. Ip: Den första dansbanan här - här har nog aldrig vatt i nån innan, dä har jag aldrig hört talas om - dä va ju därborta på Holmedal, i Tovared. Ja, om du går ifrån Holmedal till Pålsbo - där har du kommit nångång - så... innan du kommer in i en hage där till vänster, där låg dansbanan. Nu ä där skog - men då va där ingen skog i Tovared. Det va skoglöst, det stället Helmer har. Vi brukte i skolan gå upp där på det högsta berget - där va inte ett träd. Där va en tjärtunna sen första... 1914 di hade satt upp, di skulle bränna TEalt Fu Fil oj I = HE 0 3 aa lh Be ja mår or Ko (=E så skulle di tända den där tjär- tunnan. Å vi skolbarn va där många gånger däruppe - där va skoglöst. Där va ingen skog borte - där bodde en som hette Törnberg, han hade vatt i Norrland. Å där dansbanan låg utmed vägen - och den förste som spelade där, eller som brukte å spela där - dä va Möller, gamle mjölnaren Möller, han va mycket musikalisk. Pappa till Torsten Möller och Manne Möller - ja di va ju många. - Dä va den förste dans- banan, utedansbana jag har hört talas om. I: Mm...jag har några frågor här som jag kanske kunde dra då. Var var dansbanan belägen? Plats och socken. Ip:Ja det va ju i Kinnared socken, Tovared, räcker väl. I: Vem var ägaren till dansbanan? Ip: Troligen var det en nykterhetsförening- för här va ju inga andra föreningar. Dä va la NTO AA RA HOLE NR Segerviss, logen Segerviss hette det. I: Där pappa var ordförande, har jag för mej. 2 var han där da då vet jag inte. I: Han fick i alla fall diplom för 32-årigt medlemskap i logen Segerviss, eller va dä va - men sen gifte han sej, och då gick han ur(fniss). Ip: Nä men du, detta dä va innan, den dansbanan... Kalle kunde inte va ordförande då, för detta var på ... nog i början på första världskriget, 1914-15 eller då - Karl Pettersson här ... och Hjalmar Arvidsson... och Algot Arvidsson i Lidhult, och jag tror att det var många fler, men dom vet jag var med om den dansbanan. IöNär upphörde dansbanan? Ip. Ja det vet jag inte, det var nog inte så länge den var - men jag minns den inte. - Den första dansbanan jag var på det var häroppe där ... Derome Såg nu - Brödernas Såg - där di har sitt nya kontor. Och det var skytte- föreningen, det var året efter jag var konfirmerad. Den första dans jag var på, Gunnar i Kollabo och jag gick dit.

=== Sida 3 av 15 ===

Ip 2: Di hade utedansbana. Ip: Ja då byggde skytteföreningen en utedansbana - en stor dansbana och hade Hallands regementes hela musikkår. Det var ju skytteföreningen, så di ställde naturligtvis opp, gratis. Och här var en skogvaktare som hette Bruun... då hade Skogsvårdsstyrelsen plantskola däroppe. Han var en eldsjäl, och så han, Ullas far, Gustav Karlsson. I: Var låg den dansbanan? Ip: Den låg där, där jag talade om, det här kontoret... eller Lasse Larsson bodde innan, däroppe. Du vet däroppe intill sågen. Oppe, nära vägen. I: Jaså? När började den, sa du? Ip: Ja, dä va i början på tjugetalet. Om vi säjer...ja, jag konfirmerades ju -21...-22-23. Men sen revs den ju, så den va ju bara över sommaren...det var då ju - det va la fest om midsommar och några gånger, och sen va dä inte mer. Och sen gick det många år, till 30-talet. Så va jag med om det - det var JUF...byggde en dansbana nere i hålan där. Och den hade JUF i flera år. Och... hade olika, bland annat Nyhemspojkarna har du hört talas om, ifrån Fegen - Herregud, di spelade ju nästan i tjugo år, di däre. Ragnar i Sandsered var en utå dom - di va bröder,di va fyra bröder. Nyhems- pojkarna kallades di...di va där många gånger och spelade. Och där va la andra mä, men di va ... di vanligaste. Di va billiga å anlita, och di spelade väldigt bra både fiol och dragspel å...ja di hade fler instrument. Nu ä di döda alli- hop. I: När upphörde den dansbanan? Ip: Det var flera år den va...jag kan inte säj dä - dä va nog en tre-fyra år i alla fall. I: Fanns där tak över dansbanan? Ip: Nänämen - dä va dä inte. I: Inte över nån av de Bär tre dansbanorna? Ip: Nä det vet jag inte hur den såg ut därborta i Tovared, för den såg jag ju aldrig. Nä, det va räcke, bara. I: Jaha. Och det fanns ingen scen med belysning eller estrad? Ip: Jo, estrad skulle det ju va till orkestern. I: På den här som JUF hade på 30-talet? Ip: Där va estrad. Där va nog tak på den också, har jag för mej, för estraden, men inte mer - för musiken, för instru- menten fick det ju inte regna på. I: Nä just dä. Vad bestod dansgolvet av? Bräder, plattor...? Ip: Dä va vanliga golvbräder.

=== Sida 4 av 15 ===

I: Jaha. Hur ofta förekom dans? Ip: Men det talkades med ljus. Där gick man och skar sönder ljus och strödde - innan dansen började. I. Ja. Hur ofta förekom dans - varje vecka, vid helger, endast sommartid? Ip: nja...dä va la inte var vecka...dä va ju en kort tid - dä va på sommaren, innan midsommar började det nog, och sen höll det på till i juli månad - augusti, kunde dä va, för da brukte ju å - vi tryckte ju affischer också, så en å så en aschiff - dä kommer jag ihåg - där stod: "Tag din flicka och gå till dans/ i augustimånens glans", tror jag dä va, nåt i den stilen stod det på aschiffen - så augusti kunde det ju va. Men dä va ju kalla kvällar... .både på våren och på hösten så dä va ju...fick ju inte va köldgrader- som nu. I: Nä. Vad va det för musik - orkester, dragspel, fiol- spelman? Dä va Nyhemspojkarna, sa du? Ip: Dä va dragspel å fiol å...basfiol kanske, eller...nån gång va där blåsmusik - Oskarström va där musik ifrån, Duda hette nån...Känner du inte te dom Rut? Dä va där -—- där va en orkester i Oskarström som spelade häroppe också. Jo, där va musiker - utlänningar tror jag di va. Ip 2: Ja då va dä väl Vladislavs orkester? Han va från Jugo- slavien. Ip: Ja, men di va flere stycken. Ip 2: Ja - han hade orkester. Ip: Ja, dä va...Oskarström va här å spelade, men här va nog inga här mer än Fegen jag talar om. Här är ingen orkester här i närheten. I: Hur arvoderades musiken - gage, insamling, entréavgift? Ip: Dansbiljetter va dä alltid - tie öre. I: Jaså? Ja va kostade dä att dansa? Ip: Jaa...dä kostade la en krona i inträde å så tie öre vargång. Vi köpte dansbiljetter å det stod där...vi tog opp dansbiljetter - dä har du vatt mä om, Rut. Ip 2: Jajamän.

Ip: Tie öre. É I: Hur ofta dansade du? Ip: Ja, dä kommer jag inte ihåg - dä va la olika. I: Men du gick till danserna varje gång? Ip: Så va dä damernas ibland - då kostade dä ju ingenting.

=== Sida 5 av 15 ===

I: Jaså? Och hur ofta gick du till danserna, Rut? ---Gick du till dans ofta å dansade? Ip 2: Jaa - dä som ni talar om, Kinnareds såg, där va jag. Men inte den första dansbanan, Daniel. Ip: Nej...jag va ju helt nykonfirmerad ...dä här, du va ju yngre - du va tre år yngre. Men dina syskon, systrar va nog mä där, skulle jag tro. För Maria var ett år äldre än jag, och dina andra syster var ju flera år äldre. Ip 2: Men den där Oskarströmsorkestern som ni talar om, di va inte då - dä har vatt senare. Ip: Dä va i hålan därnere. Men den första dansbanan jag talar om, dä va regementsmusik - dä va nog bara om mid- sommar di hade, men sen revs den igen. Jag tror dä. Dä va den första jag va på, å det va den första jag vet om här i samhället, eller här. I: Gick du ensam till dansen eller i sällskap? Ip: Nä, Gunnar i Kollabo ... ja vi va femtonåringar vet du (skratt). I: Och sen då på 30-talet? Ip: Ja sen va här ju dansbanor överallt - Ramnås va jag flere gånger, där var en fin dansbana. Den låg i Rämnås där - man gick opp och så ner emot åen där. Där va du la, Rut?

. 12: Jan. Där va jag nån gång.

Ip: Ramnås...där va alltid mycket folk också, där kom ju folk ifrån Hylte och Rydö och... I: Vilka danser förekom? Ip: Ja där va tango å nu...foxtrot å vals å ringländare å hambo - dä varierade. Men mazurka, dä nu...dä va här bara - nä dä va nog ingen...jo, Kullarna kunde nog förstås, Ruben i Kull - han va ju en mästare tidigt till å dansa. - Å dä folket, di va...dansanta. Kullarna. Nää, här i Kinnared, dä... Men sen här ju dansbanor runtikring - där va en i Drängsered Bokelund, men jag vet inte var dä va, dä va i närheten av Ballalyckan - Ballalyckan kom ju sen, dä va ju tak över - skyttepaviljong hette den. Men drängseredsboarna, SLU i Drängsered di hade en...Johnn i Kollabo och Sigurd å Verner di brukte åka dit - di va ju äldre än en annan. Men den har ju aldrig hört. Den lå därneråt...utmed Falkenbergs- vägen - den gamle Falkenbergsvägen, inte långt ifrån Balla- lyckan. Det vet du var den va? Ip 2: Nä - det kan hon inte veta. Ip: Nä, dä gör du inte. Jo, den låg på gränsen emellan Drängsered och Abild. Där går en väg ifrån Kärrshult och Bökstorp ner ... till Falkenbergsvägen, och när en har bara åkt en liten bit, så låg den i vägdiket där, eller vid kanten.

=== Sida 6 av 15 ===

Bil5) I: Jaa. Så står här: "Svara på de här frågorna först, glöm inte att tala om vilken tid det rör sig om. Vill du sen berätta om livet kring dansbanan, försäljning, ordningsvakter, sprit, slagsmål, vilka gick på dansen - ålder, socialgrupp - så gör gärna det. Vi kan inte få för mycket uppgifter. Ip: Det var alla socialgrupper, på di här festerna... där va - många äldre va där också. Ip 2: På sommarkvällarna. Ip: Ja, familje-...dä kan en säj. I: Då fanns dä ingen TV, va? (fniss) Ingen TV som störde.” Ip: Å så var där alltid en som sålde korv. Då när vi hade det, JUF, där var alltid en Anglare - en Angel ifrån Torup, som...jag har glömt vad han hette nu - det var en utav di syskonen Angel som sålde korv. Jo han sålde mycket korv. Det blev kallt frampå natten å det var många som...och så kaffe. Jag talte om för Ulla (Ekstrand) - ja hon visste det ju - att henna ... Ragnars mormor hon brukte å koka kaffe åt JUF däroppe. - Å läskedrycker. I:Hm. Va kostade då en korv eller en kopp kaffe? Ip: Ja dä kommer jag inte ihåg. Dä va inte över en krona för kaffe i alla fall. Nä, dä va dä inte. I: Va dä mycke sprit å slagsmål? Ip: Ja, dä förekom ju. Men slagsmål va inte så mycke här, dä va mer på andra håll - dä va inte mycke. - Ordnings- vakter, dä skulle ju va två - dä fordrade ju Länsstyrelsen. Gustav i Tovared härborte 5 Helmers far- å Hugo, han ä dö, ja dä ä di bägge två (skratt) - Hugo Claesson ve såget... di va...å Gideon Zetterlund på Slätten, Kindhult va ord- ningsvakt däroppe. Dä skulle va två ordningsvakter, dä blev lag på dä. Men di hade ju ingenting å göra. I: Hur kom man dit? Gick eller cyklade eller åkte bil eller? Ip: Cyklade. Ja, här va bilar, men dä va inte många som hade. Dä va cykel. Då körde di i taxi. Ryberg hade ju taxi - Knut Ryberg. Men dä hade di inte råd te å åka taxi den lille biten...dä cyklade folk långe vägar. I: Mä tjejerna sen på ramen hem, eller? Ip: Ja - tänk din (farbror) Ernst i Björsjö - han cyklade med Gerda till Halmstad, vet du dä? Med henne på ramen - till Halmstad, den gamle Nissastigen som va grusväg. Har du aldrig hört talas om dä? I: På natten då? Ip: Nä —- dä va på dagen, till Halmstad, istället för att re- sa tåget så cyklade di. Dä va en prestation. Men han va ju stor å stark. Men sitta på ramen till Halmstad. Detta är dagens sanning. Dä va en prestation.

=== Sida 7 av 15 ===

I: Britta (moster) hade blitt hemcyklad en gång å hon hade bara tunna silkesstrumpor å den som cyklade henne hem sa att "fryser du inte?" - "Nä", sa Britta - hon frös inte. (fniss) Ip: Nänä. Nos I: Jo, cykla till Fegen dä va ju ingenting konstigt, cykla ner till Fegen. Där va ju dansbana i Fegen...tidigt, nere vid sjön. --- Här övergår intervjupersonerna från att tala om dans- banor till att berätta om färdsätt och levnadssätt i all- mänhet förr i tiden: Ip 2: Det tog två timmar å cykla om man hade brått, in till Halmstad, å det gjorde jag - jag tog tiden; det va min bror som låg på lasarettet. Å då ville jag ju hinna till besökstiden. Å då körde jag på två timmar, på grus- väg, till Halmstad. Ip: Idag går dä ju mycke lättare å cykla till Halmstad på... .hårdbelagd väg hela tiden. Grusvägen, den va ju Loge fejan Ip 2: Men då va det grusväg. Ip: Ja - jag har cyklat många gånger till Halmstad. Det va inte så märkvärdigt. - Oskar Gabrielsson i Björsjö, Signes far, han sålde hästar i Falkenberg, han födde opp - köpte föl å födde opp, å när di va tre år, så hade han tämjt dom, å då sålde han dom. -Å cyklade till Falkenberg med hästen å sålde den å cyklade hem. Dä gjorde han i många år - Oskar Gabrielsson. Du vet han hade ju inte råd till å ha en häst på dä lilla stället. Men han födde opp dom å sålde dom när di va...han tjänade lite på dä. I: Hm. Anton berättade att han gick till Halmstad mä kreatur som skulle säljas å...men han fick inte gå in genom Norre Port, mä kreaturen (fniss) Ip: Han fick inte le därigenom? Nä. - Men detta, det va ju många, många gånger Oskar...cyklade, å hade hästen - här va ingen trafik på vägarna förstår du, då...emot som nu, det gick så bra så. Å sen då hem, cyklade han. I: Tänk att dom bara kunde livnära sej...på dom här små ställena? Ip: Nä jag förstår"et inte. -Men di koerna di fick ju inte mycket för dä skulle hästen ha. Ja, han kokade råg till hästen för att han skulle va blank å fin när han sål- de honom. Å rågen hade han ju behövt till annat. Men Beda va ju väldigt sparsam. Ja, ella (annars) hade dä la inte gått. Ingen skog...nä - han högg aldrig nånting. Dä ä nu di ha huggit där, sen där blev nya ägare. Där va nog ingen- ting å sälja.

=== Sida 8 av 15 ===

I: Dä sas att man kunde se till Lidhult...Lielt? Ip: Ja dä sae ju Fina i Lielt, Hjalmar Arvidssons mor. Hon va född på Erika ställe, i Björsjö. Å henne va jag mycke bekant med. Hon berättade dä- att när hon va nygift i Lielt, såkunde hon gå upp på nån hög punkt om dä va i Skyttebol eller va dä va - å se hem till Björsjö. Där va inte en grön rot, sa hon, i Kärrshulta skog, på den tiden, för där va stora skockar får, å di tog va där va. Där va ett ställe där nere i Kärrshulta skog- emellan erat å... Skyttebol eller...Kärrshult. - Ja ä där inte en källare Ja ä där inte en källare där i skogen på ett ställe? Dä va dä förr i alla fall. --- Ja nu har där ju vatt nya ägare...ja, dä ä ju Ivars ställe - han har ju levat ett liv där, å nu ä dä sonen som har'et. -Men där va inte ... dä va helt skoglöst'dä sae oh a I: Ja, Anna-Greta sa att där ut efter gatan, som vi säjer, ner till skogen...våran skog, så va där ju ingenting utefter vägrenarna, för dä tog fåren å kreaturen... Ip: Jajamän - å nu växer därupp buskar, så nu... I: Ja —- så vi får hugga allt va vi kan...(fniss) för å halla etter. Ip: Ja - för bilarna ska kunna köra där. Nä, dä ä skillnad. Där fick koerna gå också, när di skulle gå hem, så gick di å åt...va där nån grästuss, så tog di dom. ju. I: Så koerna gick på skogen förr? i Ip: Jajamän. | I: Va hade man på åkrarna då? Ip: Där odlades - dä ble inte så möe på den tiden...(skratt). Där odlades som nu - potater å råg å havre å...gräs. Å så slogs dä ju mä lie - här i Kyrkebol, allt utmed bäckarna här, dä slogs mä lie. Jag va dräng hos Hans Svensson här, i två år, han hade Kyrkebol här i två år - å då va koerna på skogen. I: Då kunde dom nog inte bli så feta? Ip: Nä...men di mjölkade ju inte möe heller. Men di liv- närde sej. - Di gick i kärren i skogarna. Ja,dä gjorde di i Björsjö mä, antar jag. I: Hm, säkert. - Då va dä inte så värdefullt mä skog, utan då skulle man helst ha öppen mark? Ip: Nää - här va...dä enda di köpte dä va bjälkar å props. ERA AG Rea

I: Ja just dä... Ip: Props gick ju rätt mycke.

=== Sida 9 av 15 ===

I: Till järnvägar, eller...? Ip: Till gruvorna i England. - Å havre gick dä åt till... England. England köpte ju havre åt hästarna, di hade ju så hemskt å hästar i städerna också - dä va ju inga bilar. - Nä, här...Hans å Anna, di hade koerna på skogen. Å sen släppte di dom på alehagen här också. Men den hade di sla- git mä lie förr, å nu ä här ju skog överallt. I: Ja. Jag såg dom hade börjat igen å släppa grisar i bok- ...oOllonskog - eller ek-... da 8 vå la 1anpiiet 1 Ar dee Har a få dött om ollon, eller va förra året. I: Ja. Så dä gjorde dom förr, hade...grisarna... Ip: Ollonsvin? -Ja, här va ju i Bösselt - där skrev ju... prästen, Lindsten om...di processade ju om di här grisarna till å mä...ollonsvin. Jajamän. - Här va mycke lövskog - den mesta skogen - Kinnared va ju skoglöst på 1700-talet, det va bara uppe i norra delen som va en del lövskog. Uppåt Smeagård å Brännögård å där. Dä har ju Georg i Tovared papper på. - Nä, dä va kalmark här överallt. Å Stensered, som ä så möe skog - dä sålde-Lennarts farfar köpte dä, skoglöst, för tusen kroner, på 1800-talet. Har du hört dä? Nä dä ä sant. - Han hette ...ja, Hans-Karl. Gustavs far i Stensered, Lennarts farfar. Han friköpte dä, dä va krono- hemman - ända till på 1800-talet. Men dä hade vatt i Lennarts släkt sen 1600-talet. Så dä va inte så dåligt å va arrenda- för: I: Hm. -När man går Stenseredsvägen, så ser man en del... råmärken, eller vad man ska säj - vägmärken, där dä står till exempel...Nädhult å...Björsjö å... Ip: Ja, vi hade vår väg en bit...förbi där ni har gjort skogsvägen till Erika skog, å opp...där en bit - där hade AL var vad: vi DIUkle & Köra Glus dar: född av Bal... Ip 2: Men dä va inte såna märke, utmed vägen? Ip: Jovisst.Men vi hade...jag vet inte var vi delade den taet (?) , men jag vet där ä...å så hade vi på torupa-vägen hade vi också. I: Så ni hade varsin bit å sköta eller? Ip: Ja - vi hade... Maria bjöd alltid på kaffe, minns jag, två gånger om da'”n, när vi körde grus där. Vi tog hos Anton, där var en håla - den har han sålt nu, Gösta, men ...där va en grus-...förbi Maåsahållet. Där tog vi grus - dä fanns inte i skogen, å körde dit. ÅA di tyckte ju dä va så bra Johan å Maria, att vi grusade skogsvägen...-ja dä va ju ingen skogsväg, för dä va häradsväg. Ja, dä va store vägen till Drängsered. Men där va hjulspår. På der tiden. Di körde ju - vagnarna gick på samma ställe, så...

=== Sida 10 av 15 ===

I: Hur gick dä å mötas? (fniss) Ip: Ja - dä va ju bara bra, då stannade di å pratade, di hade inte brått på den tiden. Dä gick la å mötas mä häst- skjutsar, di va inte så brea. I: Vi har ett kort hemma mä farmor å farfar i häst å vagn, å Anna-Greta sitter längst ... där bak i vagnen.. å sen Calle å Ernst står där mä varsin cykel. Pappa har fort- farande då kortbyxor å keps, men Ernst han har långbyxor. Ip: Jaha. Jajamän. -Dä va ofta på kort, så skulle di foto- grafera, då hade di hästar, å inte nu som ni skjutsen, så ledde di ut hästarna, å di va mä på korten. Dä har du la sett. Dä va vanligt. I: Ja...(fniss)- dom skulle demonstrera sin rikedom. Dom hörde till familjen, hästarna. Ip: Ja — hästar, dä va viktigt. Å hade di ett föl mä, så skulle det mä ut också på kort. I: Ja (fniss) Och så cyklar, å...det var viktigt också (fniss) Ip: Javisst - dä va statussaker på den tiden. I: Dä här kortet måste va taget omkring 1912, för den nya lagårn som va byggd 1911, den va mä där. Ip: Jaha. Jajamän. I: Den va byggd samma år som mamma föddes. Å morfar byggde den. Å dä va rätt lustigt att mamma då skulle komma från samma ställe i Ekeryd till samma ställe i Björsjö som farmor kom femti år tidigare...å gifte sej. Ip: Men han kom la ifrån Våknared, Johans far, Bengt Pettersson? Har jag för mej. Å Artur i Kollabo, som hade Skallet - då ver du Vilket då a os Höna ju fömmen ifran dä stället. Å Josefa, som han va gift mä, om hon hette Josefina dä vet jag inte, men di sae alltid Josefa - hon va kommen ifrån Axela ställe i Kollabo. Jodå. I: Dä va två bröder, Nils å Andreas Johansson. Ip: Dä ä möjligt. -Men Karl Johan då, i Björsjö, va kom han ifrån? I: Jag undrar om inte han va son ...Karl Johan Nilsson? Han va född där, å son till Nils. Ip: Å då va dä nere vid vägen, dä stället? För han byggde däroppe. Jaså, du tror han va född där? I: Ja...han va bestämt son till Nils... .Johansson. Ip: Ja, för di hade ju kusiner i Krogsered. Noak i Varberg, dä va ju en jättestor trävaruhandlare - dä va en kusin. ÅA Stixered hade di släkt.

=== Sida 11 av 15 ===

I: Dä va han som va gift mä Johanna...? Ip: Johanna - hon va kommen ifrån Visslebo. I: Ja just det, å hennes mamma hette Regina. Å Johanna å Ottilia i Maås va systrar. Ip: Ja, di va systrar. -Jomän. Å Regina hade en syster, som hette Kristina, som bodde i Nädhult i en stuga där. Som di sen hade till ålderdomshem - dä va la före din tid också. - Den ligger där oppe, ovanför trädgårdsmästarens utmed vägen, den där lilla...stugan. I: Hur va dä mä Nelly å Davids hus...eller Olles, rättare sagt...? Ip: Ja dä fanns inte, dä stället. Dä ha di byggt ifrån Kråkeryd - era anfäder, eller släktingar. Helt ny gård där. Dä hörde till ägerna...min morfar...kom ju ifrån Nädhult, han hade Lillegård i Nädhult, sålde dä - till fabrik, dä som blev fabriken i Brännö. Skogen gick ju ner där till åen. Å köpte Maås. Å va cancersjuk, så han dog ju där, där Ingrid bor. Å änkan, hon va ju ung på den tiden...å David va minderårig. Å töserna gifte sej mä... min far å Johan i Maås. Å hon...di skulle ju ha ett jord- bruk på den tiden, dä va ju...nästan livsviktigt (skratt). Hon byggde därute - hon fick niotusen kroner, dä va rätt många pengar på den tiden för Lillegård, å Maås gav hon la kanske bara en tre-fyratusen för. Så hon kunde bygga den där...hus där. Å så va där ändå ett ställe till - han hette Sven - på vägen till Mjöhult. Dä va ett litet ställe mä skog till också - som David köpte...långt senare, när- di dog ... ja, han fick ta hand om gubben därute. Så han lae te dä också, men dä va ju långt senare. Så dä va... dä va bara ett litet ställe, Davida ifrån början. Näe, du förstår - dä va en avsöndring ifrån dä andra. Den marken. Å där ä ju odlat mycke där. - Så hon byggde en helt ny gård där, Ottilia. Byggde...inhus å lagård å ... I: Dä ä inte dä som ä Olles? Ip: Jo. Dä ä dä. I: När va dä? Ip 2: Dä va när David va liten. Ip: David va liten. Dä fick va på nittonhundra...1906, gifte la mina föräldrar sej...ja, dä fick va 1905 eller nån gång då, för dä tog ju åratal allt dä hära å bygga å flytta dit, å...Så hon flytte la väck när Rut å Johan gifte sej 190...8, eller när - 07-08, ja jag kan inte siét. Ip 2: Dä va på ett ungefär. Ip: Ja.

=== Sida 12 av 15 ===

I: Va minns du...å du också (nickar åt Rut), om min farmor å farfar - Johan å Maria? Ip: (leende) Jajamän...jajamän. -(Skratt) -Jag kommer ihåg när vi körde grus på drängseredsvägen där nere i era skog, så...kom Maria - hon hade vatt i vandringshuset å plockat fjäder, hönerna va la lösa på den tiden, där va inga höns- Hus utan di hållde la te uti lagårn å gick ute. Och så i vandringshuset - där va en vandring... I: Tröskvandring? Ip: Ja - inne i lagårn, eller vet du inte dä? Jo, stående vandring, dä va där. En körde runt, där inne. Så tröskverket va lite högare. I: I porten, som vi säjer? Ip: Ja. Där va ett kuggahjul däruppe, som drev...dä va vanligt mä sån där vandring. En del hade dom ute. Å dä gjorde di hos David i Maås också där - där va också vandringen inne. Hästavandringen. - Jo, då hade di förklä, - hon hade plockat fjäder förstår du. Vi skulle in å dricka kaffe, Johan hade la stoppat oss. Å så kom Maria - jag kommer så väl ihåg dä, hon gick framåtböjd å hade fjäder hon hade plockat - dä va tevaratagset. Du vet, di fällde, hönerna, då ble där ju fjäder. - Hon va så snäll, Maria. Ja dä va Johan också. I: Fast han va lite strängare. Anna-Greta sa att han kunde titta så strängt på en. Ip: Johan? Njaa, han va så snäll... I: För hon berättade en gång hon stod på soffan å sjöng å dansade: "Julen är inne, fröjdas vart sinne" - å rätt va dä va, så satte hon ändan igenom köksfönstret, så rutan sprack. Ip: Ja dä ä klart han tyckte inte om. I: Nä så då grät hon, å då när Maria kom in så frågade Bön: va Har Hantit a 0o da: papp Han a äga va Hå han då?". -"Nä han sa inget - men han tittade på mej"... Ip: (Skratt) Hahaha. Ip 2: Men du vet, det va alltid karlarna som regerade mer förr - kvinnorna hade inte så mycket att säja till om. Som regel. - Men di va snälla bägge,å givmilda å...så där. Men dä va lite annorlunda förr...mä dä. Ip: Nää - du har la inte spelat in allt detta? Jo, att jordbruken har förändrats ute i Maås, dä beror på att di...grävde kanalen, eller bäcken, som kommer här nere vid Berg - emellan Berg å Kollabo å...ut till Maås - den grävdes...fördjupades - så där blev mycke odlingsmark, både i Berg å Kollabo och...Maås, efter den där sänkningen. Dä va på 20-talet, som dä gjordes,å dä ä därför ute i Maås att di har så mycke...odlingar där, som va sankmarker innan.

=== Sida 13 av 15 ===

Ip: Å i synnerhet...där hade vatt grävt tidigare, lite... emellan Berg å Kollabo. Men di fick inte gå längre än te Melander i Maås - dä va Oskars ställe. Där blev dä stopp. Så Maås fick söka å anställa...eller leja bort grävningen i en särskild del, å dä va bröderna Nyberg i Hylte i Dräng- sered som grävde den sträckan, å dä va ifrå...genom...ja, förbi Melanders, kanveta. Dä fick inte röras nånting där. Men där va lite fall, så di kunde fortsätta på Eriks å... Einar, eller Allan...å ut till Davids, å så hade David då nyligen köpt det där torpet, Sven hette han som hade... Så...dä berörde dä också därute, så David fick mycke odlings- mark därute. - Å likadant va dä ju i Björsjö, men dä ju en annan historia, där va ju också en ... I: Kanalen? Ip: Kanalen - ja kan inte säj vilket år dä va, men dä va la på 20-talet. Om dä va oppifrån Västergötland, två som grävde dä. Så, di fick ju också odlingsmark ute i...Anton å Oskar Karlsson...å även ni. Torpet därute. I: Dä säjs att där va fisk - både kräfter å ål å ... Ip: Ja du förstår, där va lugnvatten därute - en kunde ju inte gå ut till bäcken...där växte näckroser, i bäcken - å ål, va där. - Å dä va likadant i Berg, hade di ålkista. Ägarna till Berg, på den tiden - di tog en hel del ål där. Så dä har skett stora förändringar på jordbruken ute i... den delen av socknen...på 20-talet. Dä ä... nudå, di fick förmånliga lån - staten bekostade en hel del utav den hära utgrävningarna. I: Var det för hand? Ip: Allt var handarbete. Di langade jorden, di va en, som slängde upp på kanten å sen skulle där stå en då å langa'et vidare, för där skulle ju va en sån bit ifrå bäckakanten, som dä inte fick va nån vall (måttar ca 1 m med händerna). Å då, dä va ju nästan nygrävning där borta i Maås, dä va ju ...dya, men dä fick...dä fick langas - dä va handarbete helt å hållet. I: Å sen när dom byggde vägen, till Drängsered 1930-31 nån- je 8 FL Sir Ip: Dä va också handarbete, dä va billigare å göra broar å trummor utå sten än köpa cementrör. Di hade en krona i timmen, dä va, här va gott om gamla stenhuggare på den tiden. Så det var billigare - han hette Harry Nylander i- från Vessigebro som byggde, både den vägen å Fegavägen. -Å där va inga maskiner, utan di körde mä skottkärror, gruset, planeringen. Dä enda han hade, dä va en vält, han vältade, för di makadamiserade, först. Å så vältade han dä, å sen las dä grus, finare grus. Sen vacdä färdigt. - Å di bodde i Björsjö, när di byggde drängseredsvägen, då bodde ...både hos Anton å Johan Bengtsson bodde väg- arbetare. Å Berg, hos Fredrik i Berg bodde di. Dä va mycke folk dä gick åt, för dä va...helt handarbete.

=== Sida 14 av 15 ===

I: Anna-Greta sa att det va nån som spelade fiol å ... "sekunderade". Ip: Jaså - vem va dä? I: Nä, av dom här vägarbetarna, tydligen. Ip: Tage, han bodde hos Anna-Greta - eller Calle, där - Tage Persson, han körde välten. Han välta - dä blev ju så löst så di fick ju köra mä en sån där - dä har du sett såna där stora vältar mä vatten i...cylindrarna. Men annars var det handarbete allting, här va inga ... di körde ut gruset mä hästar. Å krossade... di hade ju stenkrossar, så di slog sönder stenen, så den var lagom stor till att lägga i en stenkross. Å gjorde makadam. Å sen skulle dä ju vältas. Packas. - Å dä va ju skärningar på, som fega- vägen, där ä ju stora skärningar på en del ställe. Å dä ä här la här mä ute...vid Sture Larssons, där ä ju...kört väck mycke där. Där gick ju ryggen ut över vägen nu... där Karl Eliasson hade en källare. Å Sture hade en källare. Så vägen - dä vet du, den gick ju framme där, innan. Men dä kördes mä kärror. I: Tänk, sicket jobb. Ip: Å här fanns inga gummihjul till skottkärrorna, utan det va ju så här stora hjul, järnhjul - gjutna hjul. Det fanns inte gummihjul. Träkärror - det va inga plåtkärror, det va trä. Ja, dä ä...å dä ä inte längesen - dä va på 30-talet. Ip 2: Dä va ingen arbetslöshet aå. Ip: Nä, dä va lätt att få folk. I: Men dom säjer ju att 30-talet va arbetslöshet? Ip: Nä, dä va lätt att få folk. I: Men dom säjer ju att 30-talet va arbetslöshet? Ip 2: Ja, dä va det ju... Ip: Jo, men dä va lätt att få folk - billigt folk, sjuttio öre i timmen hade di där, vägarbetarna. Å stenhuggarna - dä va ju yrkesfolk, stenhuggarna - di hade en krona. I: Dä va inte så krångligt då - dä fanns inte så mycke lagar å bestämmelser över va man fick göra å inte göra... Ip: Inte,då - nähä. - Nylander, han - då när han byggde fegavägen, då fick han order på att ta folk ifrån Söndrums stenhuggeri, för di hade inget arbete i Söndrum. Å...di va ju så missbelåtna, di va ju inte vana vid schaktn... köra skottkärror å köra grus - di va ju vana vid att stå å hugga sten. Men di fick ju gå mä...planeringsarbetet - för här va så gott om stenhuggare på den tiden, så... Hjalmar Bengtsson i Åmot, han va ju mä hela tiden där, å där va fler smålänningar där. Di hade en krona i timmen.

=== Sida 15 av 15 ===

Ip återgår till ämnet dansbanor: ---Anderssons på höger sida, ja dä vet du kanske. Jodå, där va en dansbana,men det va senare, FÖrEter 0: Å i Brohult, den gamle vägen - då va där ett fint bokhult, nu ä. dä ju...genom vägen, så ä dä ju nästan borta. på vänster sida, vägen gick närmare Brohult. Så... utmed vägen där, där va en dansbana. --- (Bandet vänder) ...men inte samtidigt, utan först här nere i Eskeryd, å sen oppe i Brohult. Å, dä kunde va...SLU fanns naturligt- vis i Långaryd. Jag vet inte vem som ägde dä. Men jag va på båda ställena. Dä va längre fram på 30-talet. - Dä ä va här har vatt här i närheten. (Telefonen ringer) I: Ja, då tackar jag då mycket. Sedan jag stängt av bandspelaren, fortsatte Daniel att berätta en stund bl a om hur tråkigt det var att plejla råghalm till halmtak på vintrarna. Farfar Johan var duk- tig på att lägga halmtak, men det gick åt mycket halm, så bara en i taget kunde lägga om sitt halmtak. - Karl Johan och Johanna hade affär i Björsjö. Folk kom från samhället och handlade, och givmild som hon var, bjöd Johanna på kaffe. Anton fick mer eller mindre köpa av en del av gården för att rädda företaget. För folket här i trakten va det "Karl Johan å Johanna", men hos grossisten i Halmstad var det"Herr och fru Nilsson". (Anna-Greta berättade att 1912 såldes det där bara sill och fotogen).

Publicerad 30 september 2026

Hjälp oss lösa mysteriet

Känner du igen något? Ditt tips granskas av redaktionen innan något ändras.