Karl Johansson i Björsjö berättar

Karl Johansson i Björsjö berättar att när hans fader byggde ladugården och han själv var behjälplig med grundgräfning så påträffades det stensatta golvet af en äldre byggnad och i denna plan på ett ställe träkol som visade var eldstaden hade stått. Det kunde mycket väl varit så att elden brunnit på plana golvet.

Carl Jesper Kuylenstjerna var säkerligen en god husbonde.

1821 24/10 slutade drängen Andreas Karlsson sin tjenst efter att ha tjenat hos Kuylenstjerna i 11 år. Som minne fick han en vacker silverbägare med inskription, för trogen tjänst i 11 år. Bägaren finns i bevar hos Axel Karlsson i Ekeryd. Under sin tjänstetid, vartill hörde att göra resor bl.a. till Jönköping var Andreas ute för ett kusligt äventyr. Vägarna var inte alltid så säkra och man färdades merendels flera i sällskap. Denna gången var Andreas ensam. En ensam gumma med en korg på armen bad att få åka med en bit. Detta fick hon. När kusken i smyg tittade lite närmare på sitt sällskap såg han att kvinnan hade ovanligt stora händer och kraftiga breda handleder, samt skäggstubb på hakan. Andreas förstod vad som var meningen och tänkte ut en plan för att bli kvitt sin passagerare så fort som möjligt. Han låtsades tappa piskan och då hästarna var oroliga vågade han inte släppa tömmen och hämta piskan själv utan bad den som åkte med göra detta, vilket hon också gjorde. Men så fort som hon hunnit några steg gav han hästarna ett ordentligt ryck i tömmen så att de satte av i halft sken och det visade sig att det varit i behaglig tid han blev passageraren ty snart uppenbarade sig två män på vägen som försökte hejda hästarna men det lyckades ej för dem och han undkom lyckligt från bovarna. När man sedan såg efter i korgen som kvinnan ofrivilligt lämnat efter sig på skjutsen, så visade sig att den innehöll redskap vilka varit ämnade till allt annat än fredliga värf.