Karls eller Marhaekiaelde

KHF-BER-0027 Karls eller Marhaekiaelde

[Första korrektur mot originalbilder. Äldre stavning i titeln bevarad. Botaniskt latinskt namn och några äldre ortnamn kräver sakgranskning.]

S 3 z a " >) Karls eller Marhaekiaelde. G 2 > En söndag i juni månad 1944 besökte jag Karls källa. I förbifarten gjorde jag påhälsning hos hemäg. Fritiof Svensson i Mårenäs _ från vars gård man bekvämast kan komma till källan. Avståndet härifrån är omkr.

900 meter, från Qvinja på vars mark källan är belägen är längre, ungefär dubbelt så långt och sämre väg.

* Fritiof Svensson gjorde mig sällskap till målet för dagen. Vi följde en gär- -desvig som snart blev ett mellanting mellan väg och stig. Svensson är en god berättare och under vår vandring talar han om sitt arbete på det stenbundna hemman

-net. Ett oerhört arbete' har här nedlagts av gångna generationer som gjort den .

"första uppodlingen och 'nu senast av Svensson själv som strävat efter att göra åkeren så stenfri att jordbruksmaskiner kunde användas. Men det har tagit lång tid och nu var han gammal, 70 år, och måste snart se till att minska pa arbets- -boérdan både for sig och hustrun och släppa efter sa smått. Vi gar vidare genom' hagmark beväxt med lövskog vilken bildar en mjuk och behaglig övergång från dén'.odlade bygden till den mörka barrskogen som sedan tar vid. 7 : : . : Överallt där vi/går/ fram och långt in i granskogen ser vi från stigen tal- ; erika odlingsrösen 66m vittna om att här funnits åker som blivit nedlagd för läng= -e sedan. Så kommer vi till ett stängsel och en s.k.valkyria grind,stätta, är ortnamnet, som vi 'tar oss over. Nu är denna gräns endast skiftesgräns, men har till for kort tid sedan haft större betydelse. Före 1951 gick såväl sockengran- -zen som länsgränsen här och långt tillbaka i tiden innan freden i Bromsebro även riksgränsen./ Nu är vi framme vid målet för vår vandring endast 100 meter från gränsen i kanten av rullstensåsen vid ett kärr skall källan finnas. Efter något sökande hittar vi den snart och står så inför ett historiskt minnesmärke. :

: Folkskollärare Karlen i Fagered har i sin bok , Halländska Gränsmärken,även i beskrivet Karls Källa. Karlen har funnit namnet på flera gränslistor,bl.a.från i 1554, 1555 och 1603 som riksmärke. Källan lärer haft ett äldre namn, Marthaekielde och detta namn har av Karlen vid besök på orten blivit identifierat av en då gam-

/=mal man gom igenkände att han hört detta namn på vad man nu kallar Karls källa.

'I närheten skulle! också finnas en liten sjö, Marthaesjö, Men Karlen kunde inte finna vare sig källan eller sjön, något som verkar egendomligt därför att orts- -befolkningen mycket väl känner till var källan är belägen.

/ Den lilla sjön kan mycket väl vara en vattensamling som gick under benäm- ningen, Petterssons hål, och som blev utgrävd i slutet på 1800 talet. . 'När man står här vid källan som rinner upp vid två stenhällar, och ser på dess bubblande vatten vars kraft sätter den vita sanden på källans botten i en

[SIDBRYTNING] ständig rörelse, förnimmer man en fläkt av gången tids vördnad för källans un- -dergérande makt. Man offrade till källan och drack av dess vatten, ja man tvät- -tade sig också i vatten från källan och trodde sig få bot för sjukdomar.

Vissa sådana källor fingo av någon anledning namn och berömmelse av, offer- «källor, och besöktes i anledning härav.

Att Karls källa haft sin storhetstid kan man vara övertygad om, den har som nämnts varit upptagen som riksgränsmärke ända fram till 1645. På 1816 års karta över storskifte, finns i Hallands lantmäterikontor, är källan upptagen men den verkliga gränsen har här ändrats något, gränsreglering har någon gång tidigare ägt rum.

Ännu finns det någon som i offerärende varit vid Karls källa. Hemäg. Alfred

Johansson i Kull, Torup, berättade för mig vid ett tillfälle, att han som ung han är 70 år nu, av sin fader sändes att hämta mossa från Karls källa som skulle användas att bota ryggvärk med. Han fick en allvarlig förmaning att icke glömma bort att offra till/källan, det skulle nämligen vara mycket farligt att fråga . källan om något utan att samtidigt offra. Man kunde i så fall ådraga sig den andes vrede som bodde i källan och då råkade man förfärligt illa ut. Något värde-: ~fullt måste det också vara, som ex. nämnes en knapp, en sådan var ofta av silver : och hade värde som mynt. Ett annat förslag från Småland ,J.Gaslander, var en nål. . men hade i det fallet säkert en knopp av silver, silverkula som användes som chalnål. i Sägnen berättar om källan att den fått sitt namn efter Karl den 11:e som druckit ur källan, och givit den namn. Hur härmed förhåller sig kan ej bevisas men det är ej otroligt att så skett ty kung Karl lär ha legat med trupper i när- eheten av Torup vid kriget 1676. Om han offrat till källan talas ej om men det : är ej omöjligt att en kunglig silverknapp finns på källans botten. Kanske det var vid detta tillfälle som kyrkoherden i Torup Sven Eriksson Ausenius spionera- -at kung Karl. Vid källan skall växa en växt som av en ortsbo kallades. Särlärk, den skulle vara planterad av Kung Karl vid samma tillfälle. Detta är väl mindre troligt ty kungen hade säkert andra saker att tänka på än plantera växter. i En växt som i, Svenska Växter i ord och Bild, av Björn Ursing, kallas Källkrasse, Rorippa nasturtium-aquaticum [osäker latinsk form i original/OCR], växer vid källan. Det måste vara = denna växt, som är sällsynt i södra Sverige som avses i uppgiften. Den förekom rikligt för några få år sedan men efter en skogsdikning som gick ganska nära källan ändrades markens fuktighetsgrad avsevärt och beståndet har minskat.Men ännu finns en liten koloni kvar. Examineringen av växten har gjorts av min dotter, Gunnel, och att den är riktig är ganska säkert ty jag smakade på den och den smakar som vanlig trädgårdskrassa. Karls källa har ett särdeles klart och rent vatten som är mycket välsmakan- -de. Källans botten utgöres av vit sand som sättes i ständig rörelse genom

[SIDBRYTNING]

' Vattnets kraft, inget spår av järn kan upptäckas, motsats till Åmots källa med flera som har mycket järnhaltigt vatten. Vattenflödet är ganska rikligt och bildar med andra tillflöden den bäck som rinner förbi Qwinja och som för inte så länge sedan drev ett litet sågverk och under första världskriget en liten kraftstation av det slag som uppkom vid den tiden i stort antal med kort varaktighet.

Bäcken har varit mycket fiskrik. Under sitt lopp genomflyter den Svarte mosse med ett flertal små gölar som förr varit rika på fisk.

Före i dag har jag varit vid Karls källa vid två tillfällen . Första gången för 35 år sedan då numera framlidne Johannes Malmkvist visade mig platsen. Vid detta tillfälle sökte vi efter en stensättning som Malmkvist som ung sett och visste om, nu kunde vi trots mycket letande ej finna den. Skogen hade under tiden växt upp och hindrade överblick eller också hade de resta flata stenhällarna tagits i anspråk för något ändamål Att trakten är rik på fornminnen tyder vissa namn på . Sålunda finns utsatta på 1816 års karta utsatta utom Karls källa även Habborekulle och Habborhults torp. Torpet där Netta Johanna den kloka och förståndiga gumman som kunde bota både människor och djur och ställa bort mjöleken från den ene till den andre bonden , levde och verkade. Detta är dock en historia av inte så värst gammalt datum.

Den väg som vi idag gått en del utav är med all sannolikhet en gammal far- -deviig med närmåste by Qwinja och vidare fortsättning följande åarna inåt Sma- -land.

Vi återvänder samma väg som vi kommit och när vi kommit fram till Fritiof . Svenssons gård har hans hustru kokat kaffe och bjuder på härligt gott kaffe : med hembakat bröd. Samtalet fortsätter en stund om gammalt och nytt och snart är det dags att åka hem med ett så modernt fordon som en Monarks moped.

Den 27 juni 1954

Ånnadag påsk i år 1960, var jag ute på en rekognosering utefter ovannämnda väg och besökte Gunnar larsson i Qvinja . Han visade mig då en av de slipstenar där skall finnas tre, vid kanten av den bäck som har sin upprinnelse vid Karls källa.

[SIDBRYTNING]