När nykterhetsrörelsen kom till Kinnared

KHF-BER-0041 När nykterhetsrörelsen kom till Kinnared

[Första korrektur mot två originalbilder. Föreningsförkortningar och enstaka årtal bör kontrolleras mot kompletterande källor.]

När nykterhetsrörelsen kom till Kinnared De närmaste åren omkring sekelskiftet blev en nydaningens tid för Kinnare och orterna häromkring. Industrin gjorde sitt intåg med tillkomsten av större företag här omkring. Även på jordbrukets område skedde förändringar.Jordbru- -kets apostel Rösiös läror bar frukt,egnahemsrörelsen vann terräng, torpen blev egna hem.

Föreningstanken såg dagens ljus nykterhetsföreningar bildades i socknar- -na runtomkring. Föreningslivet här började med att folkskollärare J.A. Samuelsson gick i spetsen för bildande av en nykterhetsförening. Med magister Samuelsson kom en frisk fläkt att att blåsa över Kinnared när han på 1890-talet kom som ung entusiastisk lärare till Kinnared. Hans medlemskap i föreningen blev in- -te varaktigt. Anledningen var sannolikt linjevalet, att han var anhängare av FP. Wieselgrens läro:at er.,men initiativet var väckt och det var det viktigaste och blev varaktigt.

Logen Segerviss förde en programenlig verksamhet med ideellt mål studier : i olika grenar bibliotek och läsecirklar folklivsstudier m.m.som motsats till annan nöjesverksamhet av annat slag danstillställningar fick ej förekomma 1 logens program.

Egendomligt nog så motarbetades nykterhetsrörelsen av prästerskapet som i föreningsrörelsen sag något ont en fara riktad mot kyrkan. Det föranledde kyr- -koherden här att i ett särskilt tal i kyrkan uppmana föräldrar och målsmän att verka för hindrande av dess utbredning : Det är väl gott och vil att utig- -domen är nykter men driva ut den ena djävulen med en annan som värre är än den förste för detta må vi be Gud bevara oss. Men varningen hjälpte inte.

Några tråkiga negativa följder av föreningens verksamhet framkom dock icke varken förr eller senare. De unga som fritt kom samman från hemmets dörr,lär- -de känna varandra under lugna former och många lyckliga äktenskap och hem hade sin upptakt i att de varit medlemmar i N.G.T.QO.I början av verksamheten förekom svårigheter att få någonstans att samlas. I hemmen var man tveksam att upplåta rum, prästerskapets arm var lång och handen var t.o.m. knuten

- iblani,man var rädd för repressalier.

Stugan i Kyrkebol.

Zn tillfällig lösning för samling fick man här men när föreningen fick ökat medlemstal blev stuzan för trång och man måste söka annan utväg för lokal- -behov. "n bygsgnadsförening bildades med uppgift ordna saken på bästa sätt. Kyrkans vapenhus blev ordenshus: : LF

Ym til' fällighet sav byggnadsföreningen en chans.Drängsereds församling had beslutat bygga nytt vapenhus vid kyrkan och rivningsvirket av det gamla skulle säljas på aukticn. Här passade föreningen på och för en liten penning kom man över en hel del trävirke. Det räckte väl inte så lånst men ursprunget bevara- -des genom ett stort fönster på gaveln av kyrkstil som haft sin plate i det gamla vapenhuset och gav i det nya huset intryck av kapell eller missionshus.

Så var då ordenshuset en verklighet en större samlingslokal och därmed

[SIDBRYTNING] att värlef 1llt tillskott i bygdens kulturella liv. Här fick en nybildad före- -~lisninz-fdrening en lämplig lokal för föreläsningar som blev mycket uppskat- -tade. Här kunde även en politisk sammankomst få tak över huvudet. Tidigare hade hänt att politiskt föredrag hållits vid "Trekanten" under bar himmel av brist på lokal. Så gick flera år och föreningen minskade med naturlig avgång och det blev mindre lönsamt för byggnadsföreningen. Stt gynnsamt anbud från en baptist- -församling i Halmstad lockade till försäljning och det blev en annan verksam- -het i lokalen. Den fick ingen framgång här och verksamheten upphörde. Försam- -lingen hade lagt ned betydande kostnader på omändring och förbättring av bygt naden och förlorade nog en hel del penzar på affären. Sedan dess har det f.d. ordenshuset fyllt olika ändamål och flera ägarebyte men finns kvar och är nu bostadeshus.

Torpet i skogen (Björklunds stuga) : Föreningen var husvill men den var seglivad. "n kärntrupp fortsatte att verka. Ödetornet i skogen, Björklunds stuga.

Wir blev möteslokal en tid framöver. "ndast en gångväg leda" dit.Där inne i skogens dunkel där endast träden var stumma vittnen till vad som hänt bakom knuten och där innanför där brasans sken från den öppna elden ooh två stearin- -ljus på bordet skingrade mörkret i sena höstkvällar och bakom skuggorna i rummets vrår lurade gammal mystik och romantik,där trivdes man och där smiddes planer för framtiden. "Efterhand upprepades liksom en gång tigare stugan blev för trång och man var färdig att starta på nytt och bygga ett nytt ordenshus. Yembugdszarden kommer till:

Det blev en solid byggnad välplanerad som fyllde ett stort behov av sam- -lingslokal en följd av ar framöver. Här förekom förutom möten ock samlingar för Logens räkning ,arrangemang för välgörande ändamål, familjefester , ama- -törteater regelbunde filmförevisning. När Kinnareds kyrka restaurerades 1937 hölls gudstjänst här. Ingen lycka är beständig. Hotellet utökade verksamheten och kunde med utökat lokalutrymme taga emot möten och sammankomster som förut hört hemma i Hembygdsgården. "nm eldsvåda satte punkt och slut på hembygdsgården:

N.T.C. Segerviss tynade bort med naturlig avsång. "Sreningen hade verkat i ett 40 tal år "ed skiftande framgång. Dess insats 1 bygdes liv v-r mycket värdefullt för den kulturella utvecklingen. Pg Josua Andersson Filkor Meee Jo fi CC

[SIDBRYTNING]